Att det kan gå så fort... var ju inte länge sen det var jul och nyår eller?? Beror det på att vi fortfarande har kyla och SNÖÖ!

Lyckades ju faktiskt sova hela natten och det var nog tack vare tabletten jag fick av Linn.

Som ni läste i det andra inlägget så uppsökte jag tandläkaren och fy för säger jag bara.

Moa hade sovmorgon så idag tog hon faktiskt bussen.

Hade en gäng fakturor som vi konterat fel och som jag fick skicka tillbaka till en av arbetsledaren för ändring, fick tillbaka dem för att saka igen. Så det kändes som att jag hanterade dessa flera gånger i onödan, pga att vi fått fel information. Men nu har vi lärt oss hur vi ska göra i alla fall.

Eftersom jag var borta hela förmiddagen mer eller mindre så försvann eftermiddagen väldigt fort. Det var mycket som skulle slutföras innan vi skulle gå hem.

Hem snabbt som ögat för att byta om och koka ägg till Patricia.

Moa var hos Alice och skulle ta bussen hem på kvällen.

Patricia var med några av tjejerna från klassen och tränade och de tog bussen hem.

När hon kom hem bytte hon om och vi körde till stallet.

Fixade Seline på 15 minuter, lasta och iväg till Frillestad. Äntligen träning för Lisette igen. Det var hur länge som helst sen vi kunde träna pga väder och annat skrot.

Var hemma igen vid 20.30 tiden och då var det vilotid i soffan.

Då var tandläkarbesöket avklarat! Det var något av det j-ligaste jag någonsin varit med om. Att föda barn!!!... är som en smekning jämfört vad jag gick igenom idag.

Jag har en infektion på en nerv i tandroten.... urk!!

Fick 3 bedövningssprutor och det enda som blev bedövat var tungan. Inget i läpp eller kind, märkligt!! Tandläkaren blev lite fundersam såg jag allt.

När hon började gräva och borra så kändes det okej först, med lite isningar, men sen skulle hon gräva djupt med en sån där vass otäck sak. Då trodde jag att jag skulle DÖÖÖ! Det var en sån smärta som jag aldrig någonsin varit med om.  

Tandläkaren menade på att bedövningen inte gick in i nerven som den skulle, men hon kunde sätta bedövning rätt i nerven, men att det skulle göra fruktansvärt ont... vad tror ni jag gjorde???

Försökte stå ut, men det gick bara inte. Hon försökte gräva "försiktigt" bara för att kunna fylla igen hålet och hoppas på att min smärta försvinner.

Nu känns det betydligt bättre, men med en grymt bedövad tunga, men det är också allt som är bedövat.

Så nu är det x antal besök som ska göras. Börja med en undersökning, och sen rotfyllning eller utdrag av tand. Vill inte dra ut så jag får stå ut med rotfyllning.

Och förhoppningsvis så har roten dött tills dess så att denna smärta aldrig mer behöver upplevas.

Nu ska jag snart få äta, men det blir nog soppa för jag vågar inte tugga än. Men kroppen är väldigt hungrig.

Till alla kvinnor som överväger att önska sig ett gymkort,
eller alla som överväger att ha den dåliga smaken att ge ett till någon!

En kvinnas VECKA PÅ GYM  

Om du läser detta utan att skratta högt, är det något fel med dig.
Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en
regelbunden träningsrutin...

"Kära dagbok.
Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det
lokala gymet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev korad
till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan bestämde
jag att det vore en bra idé göra ett försök.

Jag ringde till gymet och bokade upp mig med en personlig tränare som
heter Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör
och modell för idrotts- och badkläder.

Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben
uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
________________________________
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det
var väl värt det när jag kom till gymet och fann Christo väntandes på
mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon
och ett bländande vitt leende. Woohoo!

Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att
titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass
efter min träning idag. Mycket inspirerande!

Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage
värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i
närheten.

Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
________________________________
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren.
Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i
luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på
löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende
gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt
liv för mig.
_______________________________
Onsdag:
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga
tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den.
Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK
så länge jag inte försöker styra eller stoppa.

Christo var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde
andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen
och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket
irriterande.
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte
mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin
som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att det
skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat
skit också.
_______________________________
Torsdag:
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som
exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag
kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid
att knyta mina skor.
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det,
sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig
kärring för att leda reda på mig.
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
_________________________________
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har
hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga,
anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min
kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom
med den.
Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps!
Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en
skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och
hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom
dramaläraren eller körledaren?
________________________________
Lördag:
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin
retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans
röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag
saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva
timmar i sträck och se Väderkanalen...
________________________________
Söndag:
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag
kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min
man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en
rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud
hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över
hela golvet!

3 år: Tittar på sig själv och ser en Drottning  

8 år: Tittar på sig själv och ser Askungen eller Törnrosa.  

15 år: Tittar på sig själv och ser Askungen, Törnrosa eller
Hejaklacksledaren - om hon inte har PMS och ser en fet, finnig och FUL tjej.
(Mamma, jag KAN inte gå till skolan och se ut så här!).

20 år: Tittar på sig själv och ser 'Jag är för smal/tjock, för kort/lång,
för stripigt/lockigt hår - men bestämmer sig för att gå ändå.

30 år: Tittar på sig själv och ser 'Jag är för smal/tjock, för kort/lång,
för stripigt/lockigt hår - men bestämmer sig för att hon inte har tid att
fixa till sig själv så hon går ändå.

40 år: Tittar på sig själv och ser 'Jag är för smal/tjock, för kort/lång,för
stripigt/lockigt hår' - men säger 'Jag är åtminstone ren' och går ändå.

50 år: Tittar på sig själv och ser 'Jag är' och går vart hon vill.

60 år: Tittar på sig själv och påminner sig om alla människor som inte ens
kan se sig själv i en spegel längre. Går ut och återvinner världen.

70 år: Tittar på sig själv och ser visdom, skratt, förmåga - och går ut och
njuter av livet.

80 år: Bryr sig inte om utseendet. Sätter bara på sig den lilla hatten och
går ut för att ha kul i den här världen.

Kanske skulle vi alla ta på den där lilla hatten tidigare.